Jag kommer själv ur bonderörelsen och har förstås vetat en hel del om vad som förevarit genom historien, men ändå är det först nu jag har en klar bild av Bramstorp. Man kan tycka att det är märkligt, när författaren (s) är den som upplyser mig om hur viktig han var för den kanske allra viktigaste epoken i Svensk politik. För visst var den avgörande, kohandeln, som gjorde att den politiska mitten i bästa sämja med Kungen satte lösningar i sjön som lindrade Depressionens verkningar. Min farfar var en av de som byggde vägar och dikade myrar på trettiotalet, PAH och Bramstorp skapade besluten som gav honom möjligheten till lönearbete. Därmed kunde aldrig fascism, nazism eller kommunism få mer än rudimentärt fotfäste i Sverige. Bevisligen var det inte på diktaturen förmågan hängde, utan på den goda viljan och beredskapen att vara mera lojal mot landet än det egna partiet. Idag är det mera aktuellt än någonsin på tjugofem år att fråga ifall någon politisk kraft faktiskt har förmågan som krävs för att göra något liknande. Har en partiledare idag ens mandatet som krävs från sitt parti? Det är också slående, i vilken grad Arbetarrörelsen kunnat formulera historien om 1900-talet och hur mycket de utelämnat. Historia som inte belyses från olika håll blir till sist oriktig, för verkligheten är alltid komplex. Därför är denna bok mycket viktig och belysande. Det är också mycket tydligt att vårt förra sekel i högsta grad formades av några få personer i maktställning som var kloka realister. Frågan är om PAH kunnat behålla makten som partiledare om inte Bramstorp funnits. Utan Bramstorp ingen kohandel, utan koalitionen troligen skarp konflikt mot de borgerliga. Det hade blivit ett helt annat Sverige. Rekommenderar varmt denna bok, dessutom är den mycket väl inläst.

Lyfter fram gestalten Pehrsson-Bramstorp som betydelsefull politiker på ett sakligt och intresseväckande sätt. Välskriven!

Det är naturligtvis inte bra att sätta en av nutidens värsta politiska virrhjärnor till att skriva om en av de svenska politikens mest konsekventa gestalter. Det är mycket man saknar i den här boken - till exempel andra världskriget. Vad gjorde egentligen jordbruksminister Bramstorp under en av de värsta kriserna för folkförsörjningen? Vad vet man om hans hållning under midsommarkrisen? Hur hanterade man den i Bondeförbundet rätt stora vurmen för rasbiologi och blod och jord-romantik? Man får inga svar, för Gröning är inte kapabel att ställa relevanta frågor.

Visste inte att Axel Persson-Bramstorp hade så mycket som jag inte visste om. Visar att svensk blockpolitik kunde brytas även på 1920 & 30-talen