Storytel

Med fötterna på jorden och hjärtat på rätt ställe – eller vem är Margot Wallström?

av: Ambra den 19-09-2012 i kategorin recension

Recension av: Margot
Av: Bengt Ohlsson
Med: Johan Svensson 

Jag lärde känna den Margot jag ville lära känna. En politiker, en mamma och framförallt en mycket klok människa. Att dessutom lära känna Margot genomBengt Ohlssons perspektiv och ord förhöjer upplevelsen. Oavsett partifärg tycker jag att du också ska lära känna Margot!”

Så skrev Amandla i sin recension av Bengt Ohlssons bok Margot. Och jag är böjd att hålla med. Ohlsson bok är ett levande porträtt av Margot Wallström, politikern ifrån Kåge som länge tillhört socialdemokratins främsta ansikten utåt och som ett flertal gånger varit eftertraktad som partiledare – men som bestämt avböjt. Det är även ett porträtt av en arbetande kvinna, fru och mamma som lagt sin själ i sitt arbete – och som står för det.

Margot Wallström har alltid haft en plats nära mitt hjärta och jag är en av dem som i hemlighet hoppas att hon ska ändra sig om partiledarrollen och gå in och styra upp lite bland socialdemokraterna. En person som arbetat för det hon trott på och samtidigt lyckats behålla sin integritet kan man inte annat än beundra.

Så. Självklart ville jag lyssna på boken om Margot. Blev jag besviken? Förändrades mitt sätt att se på henne? Knappast. Snarare fick jag en bekräftelse på att denna ”socialdemokraternas superhjälte” som tagit internationell politik med storm faktiskt förtjänar all sin framgång och att hon är en av dem som fortfarande har fötterna på jorden mitt i alla FN-uppdrag och uppståndelse.  Boken är så engagerande att till och med jag som inte har en droppe politiskt engagemang i mina ådror ändå blir sugen på en karriär inom politiken!

Men det är ju inte bara politik. Det handlar om Margot, människan, också. Mamman som jobbar för mycket, hon som bryr sig om sina grannar från förr och som oroar sig för sina släktingar. Hon som lånar ut böcker till höger och vänster och trugar med kaffe och mat när man kommer på besök. Och det gillar jag.

Det är en perfekt förstagångslyssnarbok, dels för att den inte är ofantligt lång, dels för att jag tror att det här är en bok som vill bli lyssnad på hellre än läst.  Den är liksom trevligt pratig och mysig att följa…som ett samtal med någon man känner väl.

Till bokens nackdel bör sägas att språkbruket växlar mellan högt och lågt, kanske lite för mycket för min smak och att jag får reda på mer om Bengt Ohlssons tripp till New York än Wallströms liv. Samtidigt är det trevligt och bidrar till den nära stämningen att vi är kompisar, jag och Margot.

Man behöver verkligen inte vara inbiten socialdemokrat för att gilla boken om Margot Wallström. Men man kanske måste imponeras lite av starka människor (som inte är gubbs) som tar för sig av livet och som arbetar hårt för det de tror på samtidigt som de är genuint…sympatiska. Lyssna om du är en av dem!

Betyg:

Silfverbielke – han gör vad du bara tänker

av: Märta den 13-09-2012 i kategorin Boktips, Författare

Häromdagen fick vi äran att träffa männen bakom böckerna om poliskommissarie Jacob Colt och allas vår älskade psykopat Christopher Silfverbielke, författarna Dan Buthler och Dag Öhrlund. De har tillsammans skrivit fem böcker om kommissarie Colt, men det var först när Silfverbielke dök upp i bok nummer tre, En nästan vanlig man, som författarna fick sitt stora genombrott. I alla fall hos Storytel.

På kontoret har vi under en längre tid diskuterat vad som är så fascinerande med dominanta, smått psykopatiska män. Vi möter dom överallt, i tv-serier, filmer och böcker. Nu senast i 50 shades of Grey där huvudkaraktären Christian Grey har förhäxat läsare världen över. Alla tycks fängslade av dessa personer, män som kvinnor. Trots att man känner avsky för deras handlingar finns en kittlande fascination. Och vilka kan vara bättre lämpande att förklara fenomenet än ett författarpar som själva skapat en psykopat?

”Silfverbielke gör det andra människor bara tänker” säger Dag Öhrlund och sammanfattar med en mening det vi har gått och filosoferat över i veckor. När en fartdåre bränner förbi dig på motorvägen och nästan prejar dig av vägen svär du tyst och knyter näven i fickan säger Dag. Silfverbielke däremot, han gör det alla önskar att de gjorde, han reagerar. Har kör ifatt idioten och slår ihjäl honom. Även om det, tack och lov, är betydligt mer brutalt än vad vi andra drömmer om, finns en beundran för att Silfverbielke reagerar. Och det är det folk gillar säger Dag.

Det som fascinerar läsarna säger författarna, är att Silfverbielke inte följer de oskrivna sociala regler som finns i samhället. De konventioner som vi alla tvingas leva efter oavsett vad vi tycker om dom. Silfverbielke låter ingen trampa på honom, och det beundrar läsarna. Det han däremot saknar, som vi inte avundas är, empati. ”En människa har lika mycket värde för honom som det här bordet” säger Dag och pekar på vårt själlösa konferens-bord, ”står bordet i hans väg gör han sig av med det.”

 

Det är viktigt att Silfverbielke är en trovärdig person och vi lägger ner mycket tid på att tänka oss in i hur han skulle reagera i olika situationer berättar författarna. Vi gör också ordentlig research innan vi börjar skriva. Vi vet att små felaktiga detaljer kan förstöra en hel läsupplevelse så vi är noga med att allt som händer i boken också ska kunna hända i verkligheten. När Silfverbielke till exempel skulle sno en Ferrari ringde vi upp en bilhandlare och frågade hur en person skulle gå till väga för att stjäla en bil av dom, och om det överhuvudtaget var möjligt. De var väldigt hjälpsamma och berättade precis var vi kunde hitta nycklarna skrockar Dan. Han blir sen allvarligare och säger att alla personer de tar kontakt med är otroligt hjälpsamma. Säger man att man är författare och skriver på en bok svarar folk gärna på ens frågor. Yrkeskunniga är måna om att deras arbete skildras korrekt. Författarna berättar också att det finns en person i böckerna som existerar i verkliga livet under samma namn, kriminalteknikern Björn Rydh som har hjälp dem med många detaljer i handlingen.

Hela tiden återvänder vi till vad Silfverbielke har som läsarna fascineras av. Författarna berättar att de får många reaktioner på innehållet, framför allt från kvinnorsom är upprörda över våldet i böckerna som ofta är riktade mot just kvinnor. Men lika många som är upprörda är också fängslade. Dag berättar att läsarna ständigt pendlar mellan att vilja se Silfverbielke död och att inte vilja att serien ska ta slut. Han säger att läsare ofta reagerar på de våldsamma sexscenerna. Men vad folk måste förstå är att det inte handlar om sex säger han, utan det är ett sätt för Silfverbielke att manifestera kontroll och makt, att visa att det är han som bestämmer. Läsarna är ibland upprörda och undrar vad författarna har för syn på kvinnor. Folk tror att författarna är böckerna. Men författarna är böckerna lika mycket som en skådis är sin karaktär säger Dag.

Författarna avslutar med att berätta om hur Silfverbielke kom till. Deras första tanke var att böckerna skulle handla om tre psykopater som möttes och började utmana varandra. Men hur trovärdigt är det egentligen säger Dag och ler. Så föddes i stället Silfverbielke. Men den ursprungliga tanken var att han skulle dö i slutet på andra boken. Men när Dag skulle skriva sista raden och ta livet av deras karaktär klarade han inte av det. Han skrev sista meningen och ringde sen till Dan och sa ” Silfverbielke har smitit”. Jag kunde inte göra det berättar Dag.

Just nu sitter författarna och funderar på vad som ska hända på sista raden i nästa bok …

Uppföljaren till Återvändaren heter Uppgörelsen och utkommer våren 2013! 

Lyssna på Återvändare – senaste boken om Silfverbielke här

Höstläsning

av: Anna den 13-09-2012 i kategorin Boktips, Romaner, Storyteltips

Hösten är för många tätt förknippad med läsning. Men vad karaktäriserar en riktig Höstbok? Själv tänker jag mycket på Storbritannien och New England i USA, studenter, regniga kustlandskap och kalla öron. Jag tänker också på omläsning av gamla favoriter, som en slags tröst i mörkret. Jag tycker att man stannar hemma, kryper ner under en filt och bara kapitulerar inför en storslagen släktberättelse eller blundar och förnekar lukten av vått ylle och förkylning med en biografi i öronen, på tunnelbanan eller bussen.

Här följer några tips från oss.

Mys från Irland

Två författare som vet hur man syr ihop en fängslande berättelse vars karaktärer känns som släkt och vänner redan efter ett par sidor. En kanna te, en rutig filt och favoritfåtöljen rekommenderas!

Cecelia Ahern, A place called here.

Maeve Binchy, Allt för Frankie.

Mystik från Storbritannien

Naturligtvis, alltid: Agatha Christie.

Patienten av P.D. James, skapare av den älskvärde Adam Dalgliesh samt James egen fortsättning på Austens Stolthet och fördom utkommer 2012-09-21 När döden kom till Pemberley. Mord, engelska lantgods, mysterier och gamla synder lockar till sträckläsning en mörk höstkväll.

Pappas lilla flicka, Elizabeth George, mamma till Thomas Lynley. Här, hennes genombrottsbok.

Jacqueline Winspears första bok om Maisie Dobbs som verkar som detektiv under mellankrigstiden i London. Har allt man kan begära av en riktig brittisk mysdeckare!

Klassiker

Lars Widdings bok På Årstafruns tid, om Stockholms mest kända spöke.

Stieg Trenter, fin pusseldeckare innan ”Swedish Crime” var ett begrepp!

Humor, historia och en halsbrytande berättelse från Sveriges barndom, Frans G Bengtssons Röde Orm.

Skratta ut i höstmörkret

Brev till samhället och utlandet av Eric Ericson. Hans böcker har kallats ”de roligaste böckerna i Sverige någonsin”.

Fredrik Lindström och Hans Pihls funderingar kring stort och smått i Vem är Björn och vem är Benny.

Stephen Fry, skådespelare och TV-personlighet läser själv boken om sin uppväxt i Moab is my Washpot, på sin oefterhärmliga engelska.

Dawn French självbiografi Dear Fatty beskrivs av en Storytel-kund som ”Trevlig och varmt, kryddad med hennes humor”.

Vad tycker du definierar en riktig höstläsning?

Ett stycke nutidshistoria

av: angelica den 12-09-2012 i kategorin Boktips, recension

Recension av: Fallet Thomas Quick – Att skapa en seriemördare
Av: Hannes Råstam
Med: Torsten Wahlund

En av de mest omdiskuterade böckerna denna höst är Fallet Thomas Quick – Att skapa en seriemördare av Hannes Råstam. Råstam utreder hur Sveriges värsta seriemördare skapades. Quick fälldes för åtta mord. Erkände 25 till. Han benämndes under 90-talet som Sveriges första riktiga seriemördare.
Boken utreder hur en man kunde fällas för åtta mord, utan att ha begått ett enda av dem.

I våras fick jag möjligheten att vara en av de som korrekturläste manuset till Fallet Thomas Quick. Innan jag började läsa visste jag mycket lite om Thomas Quick, vad som egentligen hade hänt, vilka mord han egentligen hade erkänt. Men bara några sidor in i boken var jag fast, jag ville veta mera.

Råstam har granskat alla domar, alla förhör och andra dokument som är bundna till Quicks erkännanden. Alla fakta är på riktigt, och man får som läsare hjälpa till att pussla ihop berättelsen.
Researchen som ligger bakom är helt otrolig, men trots att berättelsen är en sann historia har den karaktären av att vara en deckare eller thriller. Man vill veta hur det slutar. Man vill ha nya fakta hela tiden.

Efter att ha korrekturläst manuset i våras blev jag nu i höst nyfiken på hur den blev som ljudbok. Jag har inte lyssnat på hela ljudboken, utan några partier här och där.
Boken är väldigt faktaspäckad, det är många årtal, namn och händelser att hålla reda på. Det är inte direkt en bok att lyssna på när man är trött och ofokuserad. Åtminstone inte om man vill hänga med i alla domar och alla detaljer som tas upp.

Boken är värd att lyssnas på, eller läsas, det som tas upp är viktigt och angeläget och är en bit av vår nutidshistoria. Ett bevis på att något i det svenska rättsystemet kanske inte riktigt fungerar som det ska. Boken väcker känslor och det är väl det den bästa litteraturen ska göra?

Nathalie – en delikat historia?

av: Ambra den 12-09-2012 i kategorin recension

Recension av: Nathalie – en delikat historia
Av: David Foenkinos
Med: Anna Maria Käll

Den här boken har jag längtat efter, framförallt för att den i bokform är utgiven av Sekwa, förlaget vars böcker jag inte kan få nog av. Jag tror jag sagt det förr, jag är frankofil, och ganska stolt över det – och det här kändes som en sådan bok som jag verkligen skulle gilla.

Och det gör jag också. Den första timmen i alla fall. Boken är smålustigt skriven och som Uppsalabo blir jag road av beskrivningen av Sveriges stoltaste studentstad som ”en stad utan nämnvärt intresse”. Men. Någonstans när Nathalie träffar svenska Markus vänder boken för mig och jag börjar irritera mig mer och mer på hur extremt töntig han är. Den stackars svensken som törstar efter kärlek och desperat söker Nathalies uppmärksamhet genom att vandra runt i korridorerna på jobbet (vad det är för ”stort svenskt företag” som tycker det är okej att alla anställda tillbringar dagarna med att smyga på varandra skulle jag bra gärna vilja veta). Dessutom har han ett självförtroende som är så pinsamt dåligt att jag vill sluta lyssna. Åh, han är så ful att ingen skulle kunna älska honom. Åh, han är så ful att hans tjej inte vill ligga med honom utan slår honom för att hon blir så äcklad av honom. Men, kom igen. Vad har författaren emot svenska män egentligen?!

Så var det ju det här med mitt ofrivilliga förhållande med Anna Maria Käll. Orutinerat glömde jag bort att kolla vem som läste boken – och precis som de fyra tidigare böcker jag lyssnat på var det ju hon. Det är väl inget egentligt fel med Anna Maria Käll och visst har hon en behaglig röst men jag gillar inte känslan av att hon ”förföljer” min lyssning. Men det verkar som om vi har samma smak när det gäller böcker – och då undrar jag, finns det inga andra inläsare som gillar samma böcker som oss som skulle kunna ge mig lite variation i min lyssning? Det stör det mig också något ofantligt att hon genom hela boken uttalar alla namn på franska, och ibland inte helt korrekt.

Men, bitvis är boken trevlig och den är genomgående väldigt lätt att lyssna på. Så, är du sugen på en sån där mellan-bok som du inte behöver committa till så mycket – slå till. Jag kommer dock inte att gå och se filmen.

Betyg:

I veckans boksläpp finns helglyssning för alla öron

av: Märta den 07-09-2012 i kategorin Uncategorized

Just nu stormar det kring Sara Kadefors bok Kast med liten kniv. Jens Liljestrand skrev i en recension i DN igår att boken känns mer som ”en medelgod ungdomsroman än som seriös vuxenlitteratur”. På twitter går debatten het och många är upprörda över recensionen.

Lyssna i helgen och döm själv. Förlaget beskriver boken som ”en roman om bagaget som vi alla går och bär på, om en frånvarande vuxenvärld, men också om vänskap och kärlek.” Perfekt höst/helg läsning tycker vi på Storytel.

Tillhör du dom som går runt med en ständig abstinens efter Snabba Cash-trilogin så kan du få tillfällig tillfredställelse nu med Lapidus senaste bok Mamma försökte.  En novellsamling där vi får möta enskilda personer ur Lapidus Stockholm noir-värld, en och en, i sina egna historier.

Och varför inte gå på bio i helgen och titta på Snabba Cash II? Då har du fyllt på ditt Lapidus-förråd för en stund framöver.


Är du mer sugen på en biografi kan du sjunka ner med Margot i soffan. En annorlunda biografi skriven av Bengt Ohlsson som har samtalat med Margot Wallström om hennes uppväxt och arbete.

Och självklart har vi en deckare för dig som suktar efter det. Livlinan är den fjärde i Harlen Cobens serien om sportagenten Myron Bolitar. För dig som inte känner till Coben skriver han lagom lättsamma och hårdkokta deckare.

Och sist men långt ifrån minst. En författare som inte behöver en presentation. Andra delen i mastodonteposet Det stora århundradet: Dandy.

Fifty shades of Grey fick mig att springa snabbare!

av: Jonas Tellander den 06-09-2012 i kategorin Boktips, recension

50 Shades of Grey

Författare: E L James

Uppläsare: Becca Battoe

Jag har haft förmånen att de senaste veckorna följa Ms Anastasia Steele och Mr Christian Grey och deras något komplicerade kärleksrelation. Jag lyssnade på den engelska versionen med skådespelerskan Becca Battoe som uppläsare. Mina kollegor slutade lyssna för att de tyckte hon lät skrikig och överdriven, men jag vande mig ganska snabbt och tyckte hon gjorde en bra inläsning.

Fifty shades of Grey är ingen snabbis, boken är 20 timmar lång och det tar några timmar innan Ana och Christian börjar röra varandra, kanske litet i överkant för den manlige lyssnaren. Parallellt med erotiken tar en kärleksrelation form. Man vill då såklart veta så mycket som möjligt om de två huvudpersonernas bakgrund. Den mesta energin läggs här på att beskriva hur den enigmatiske Mr Grey på rekordtid har blivit en framgångsrik entreprenör och därtill fulländad älskare redan vid 27 års ålder.

Ana sägs det inte så mycket om, det är alltså upplagt för att man som lyssnare ska förälska sig i Christian, och där klickar det inte riktigt för mig. Boken är skriven för en kvinnlig läsare, så för mig blir det mer av en akademisk läsning där jag försöker lära mig så mycket som möjligt om vad det är Christian gör som Ana gillar så mycket att hon går i självspinn.

Men, jag ska erkänna att det tände till här och var i boken, löprundorna har gått ovanligt bra sista veckorna, mina nya rekordtider i spåret får nog till viss del tillskrivas vissa episoder i boken. Jag vill så gärna vara som Mr Grey på vissa sätt, men inser att det sannolikt är svårt att på beställning förvärva hans dominanta personlighet. Jag tror han är på det viset för att kunna hålla sina sjuka tankar i schack.

Hela plotten i boken är ju att de två huvudpersonerna ska ha en mer affärsmässig relation, men inte oväntat faller de för varandra och känslorna tar överhanden, som sig bör egentligen. Hur den första delen i trilogin slutar får du själv ta reda på. Jag rekommenderar ändå lyssningen, speciellt om du är tjej…

 

 

Det ska bli väldigt spännande att följa castingen av vilka som spelar Christian och Ana i filmversionen. I USA har det närmast blivit en sport att gissa vilka skådespelare som får äran att vara så här intima med varandra på duken. Vem kommer spela Christian i filmversionen? Se ett filminslag här!

Jan Gillar Ljudböcker!

av: Anna den 06-09-2012 i kategorin Författare, Storyteltips

Klipp ur SVT:s program Min sanning där Jan snackar ljudböcker med studiokillarna:

Är du en Google Whack?

av: Maria den 04-09-2012 i kategorin Boktips, recension

Google Whack! 
Av och med Dave Gorman

Vad skulle du göra om du en dag fick ett mail där det stod “Du är en Google Whack!”?
Jag har ingen aning om vad jag skulle göra eller vad det innebär att vara en Google Whack och det hade inte författaren heller.

Dave Gorman är en kille som närmar sig 30 år och funderar på vad han vill göra med sitt liv. Han bestämmer sig för att skriva en roman och genom kontakter får han ett kontrakt och ett förskott på sin bok.

Om du någon gång försökt att skriva en bok, eller en novell, kanske en artikel eller blogg så vet du att mycket tid går till att få inspiration och man hittar ofta på annat man kan göra medan man väntar. Det är under en av dessa perioder av väntan som Dave plötsligt får ett mail som deklarerar att han är en Google Whack.

Dave sätter nu all sin energi på att ta reda på vad detta innebär och han tar sedan upp en jakt på andra Google whacks. Vad är en Google Whack och hur ska det gå med Daves roman? Ja, det får du reda på om du lyssnar på denna spännande och lite galna bok.

Uppläsaren är inte kanske den bästa jag har hört men det är absolut trevligt att höra Dave berätta sin egen historia. Och ja, boken är på engelska.

Såhär många Storytel S får Google Whack!   

Vem kom först, Sauk eller Silfverbielke?

av: Märta den 24-08-2012 i kategorin Intervju, Nyheter

Ibland händer det. Den där perfekta kombinationen av karaktär och inläsare som gör att ljudboken blir ett alldeles eget fenomen. Så var det när En nästan vanlig man kom ut för ett par år sedan. Plötsligt pratade alla om den obehagliga psykopaten Silfverbielke och i samma andetag nämndes alltid Stefan Sauks tolkning av densamma. Det var som att den ena inte kunde existera utan den andre och som att de två hade gett ljudboken ett eget liv bortanför den tryckta boken.

Många skulle säkert tycka att det var obehagligt att för-knippas med Sveriges för tillfället mest omtalade psykopat men det verkar inte vara något som berör Stefan Sauk. Han berättar själv att det som fängslade honom från början var just böckernas råhet. Det finns något fascinerande över en person som är så totalt hämningslös och frånkopplad från verkligheten. Man kan riktigt känna obehaget när man läser säger Stefan.

Silfverbielke verkar dessutom bara bli mer skruvad med tiden berättar Stefan, och i Återvändaren är han värre än någonsin. I sista boken, som släpps om ett par veckor, har Silfverbielke tvingats till landsflykt men han är besatt av sin psykiater Mariana Granath som han har lämnat kvar i Sverige. Han tycks också bli mer och mer besatt av hämnd för varje dag som går säger Stefan.

När vi fick träffa mannen bakom Silfverbielke var vi förstås nyfikna på hur man går in i rollen som en psykopat. Hur förbereder man sig?

“Jaaa, jag brukar värma upp genom att gå ut och strypa 15 katter som jag sen tar hem och sprättar upp” skämtar Stefan och visar med en demonstrativ gest hur han skulle gå tillväga. Med mer allvar berättar han sen att det inte finns några genvägar för att bli en bra inläsare. Det gäller att förbereda sig väl och läsa boken innan. Gör man inte det kan det dyka upp obehagliga överraskningar när man kommer till slutet berättar han, något han själv har lärt sig den hårda vägen.

Det andra som är otroligt viktigt berättar Stefan är att vara fokuserad och inte stressa. När man går in i studion måste man lämna resten av världen ute och helt gå in i sig själv. Där skiljer sig inläsaryrket mycket från jobbet som skådespelare. När du läser in en ljudbok sitter du helt ensam i studion och måste ha totalt fokus under 3-4 timmar säger Stefan. Något som vi hör från vår källa i studion att just Stefan Sauk är känd för att göra.

På frågan om Stefan har någon drömbok som han skulle vilja läsa in svarar han att det har han redan gjort: Och solen har sin gång av Ernest Hemingway.

Stefan lämnar oss med ett boktips åt Storytels lyssnare: Jussi Adler Olssons böcker, som han själv har läst in, menar Stefan är något utöver det vanliga. Han beskriver dem som en blandning mellan James Ellroy och George Pelecanos; otroligt välskrivna och mer åt crime noir-hållet. Ett bra boktips att fylla tiden med innan Återvändaren släpps om två veckor. Och har du inte lyssnar på En nästan vanlig man än så har du tid att göra det nu. Det är en bok som ska höras!

Återvändaren släpps hos Storytel i september 2012.

Nästa bok om Silfverbielke, Uppgörelsen kommer våren 2013.